Projekt Young Messiah 2022

George Frederick Handel (hans engelska namn) var vid tiden för komponerandet av Messias en världsberömd kompositör som hade tonsatt enorma mängder av musik, bland mycket annat 42 operor och 11 oratorier. Född i Halle i nuvarande Tyskland, ville hans far ursprungligen att han skulle bli jurist – men efter att ha försökt följa faderns vilja under några år – tog musiken överhanden i de sena tonåren. Han reste i unga år i både det tyskspråkiga och italienskspråkiga Europa, och blev därigenom en ovanligt berest människa – och fick därigenom musikaliska impulser från olika håll och stilar. År 1710 flyttade Händel till London och startade en till en början mycket lyckosam verksamhet som operachef,  där hans verk – med inbjudna italienska operastjärnor (ofta kastrater) – gjorde honom älskad, rik och berömd. Kring 1730-talet sviktade emellertid publikens smak, och Händel började återigen koncentrera sig på att tonsätta oratorier –  något som han gjort även i ungdomen. I juli 1741 får han ett brev från sin librettist, den förmögne och bibelkunnige Charles Jennens i sin hand. I brevet stod att läsa  “I hope [Handel] will lay out his whole Genius & Skill upon it, that the Composition may excell all his former Compositions, as the Subject excells every other subject. The Subject is Messiah”  

 

Händel som var känd för sin blixtrande humor, intelligens och snabbhet, tonsatte texten på 24 dagar – något som är förbluffande – men också ”typiskt” för Händel. Direkt efter detta arbete fortsatte han med att tonsätta ett lika långt oratorium (Samson) som hade premiär straxt efter Messias. Så var livet för en hårt arbetande tonsättare på 1700-talet! 

 

För oss samtida människor är ”Messias” ett verk som har en överraskande vitalitet och aktualitet – trots att det är 280 år sedan det uruppfördes. Hur kan det komma sig att ett så gammalt konstverk talar till oss än idag? Min personliga fundering handlar om att den blandning av oförglömliga melodier, sprittande rytmer, underfundig textbehandling, mäktiga trumpet- och puksatser och innerliga ömhetsbetygelser som Händel radar upp i detta verk, innefattar många av de känslor som vi som människor har gemensamt med varandra. Att verket Messias, trots eller kanske tack vare sin anspråksfulla titel och många komplicerade religiösa bottnar, även har ett direkt tilltal som vi som tänkande kulturvarelser både behöver och känner oss välkomna i.  

 

Enligt traditionen reste sig Kung George II när han för första gången hörde ”Hallelujah”-kören, och sedan dess är det en tradition världen över att publiken reser sig och lyssnar till denna sats ståendes upp. Vi bjuder in er, vår kära publik, till att delta i den traditionen!  

 

Musikhögskolan Ingesund hälsar dig som lyssnare och deltagare varmt välkommen till att ta del av vår tolkning av ett av mänsklighetens viktigaste och mest älskade kulturarv: ”The Messiah” av G F Händel.  

 

 

Carl Unander-Scharin